Min absolut första kärlek gick på fyra ben och var vit och brun fläckig. Prinsen ägdes av en släkting till mig och jag var nog inte mer än 4-5 år när jag på bilresan dit frågade min mamma och pappa
- har inte tjuvar skägg??
- jo det kan dom väl ha..??? vadådå?
- Då måste ju Affe (prinsens ägare) vara en tjuv och tjuvar får väl inte ha hästar? då måste prinsen flytta hem till oss. smart uträknat kan jag tycka fortfarande.



Kärleken till 2 benta varelser kom förs på lågstadiet, inga dagis förälsker här inte. Då hade jag fullt upp med att vandalisera och härja omkring. Men jag han väl knapt börja ettan innan vi fann varandra jag mins inte vem som frågade chans på vem och om det gjordes genom en vänn eller på den klasiska skicka lapp sättet ni vet med rutor för ja, nej eller kanske?
Den här förälskelsen höll i sig genom hela lågstadiet med ett kortare uppbrott. Men när det var dax att börja mellanstadiet och vi flyttade till en större skola med nya människor gled vi isär ganska direkt.....